21:22:12
Singel efter 9...
Vad gör jag? Vem är jag? Hur gör jag?
Vad fan gör man när det känns som jag tappat mitt hem, hon som får mig att vilja komma hem, när jag tappat den person som jag såg mig själv sitta där på hemmet med i hög ålder och ha rullstolsrejs osv.
Jag ser henne som min framtid, min partner, min bästa vän, min gaming partner. Även om vi inte är ett par just nu så kan jag inte säga att jag såg det så, jag har mina känslor för henne än så jag känner forto dessa grejer. Dock med en enorm inte panik.
Det fräter och brinner i bröstet och det gör så förbannat ont, jag vill bara skära ut det och låta mig förblöda.
Vissa stunder gör det ont att mina händer domnar.
Vi bor fortfarande i samma lägenhet, som tur är så är vi inte ovänner så att vi bråkar. Men jag ser henne varje dag. Jag vill hålla om henne varje dag, jag vill skeda henne varje natt, och det är henne jag vill ha sex med.
Jag vet inte hur jag ska vara i denna situation, hur jag ska betee mig, vad jag kan säga osv.
Det är så konstig spänd stämning.
Jag har känslor som vill ut, vill skrika, för henne och för att jag är sårad.
Jag känner mig så förbannat trasig.
Det är så många saker som måste lösas samtidigt så det känns inte som jag får tid att sörja. Näe livet runt om kring stannar inte av fast man är mitt i en jobbig separation. Måste söka jobb, måste jobba, måste hitta ny bostad, måste fixa det ena med det tredje, flera måsten...
Jag är så förbannat trött, jag har slut kvar.
Trött inombords.
Jag är kär i denna kvinna, men vad gör det då det inte går åt båda hållen..
Jag är trött och vill sova... Sova mentalt.
Ladda batterierna.
Jag ser inte heller framemot singellivet. Dejtingvärlden nu är ju en mardröm.
Swajp swajp swajp... Ingen kontakt. Endast tillräckligt med yta för att vara intressant för att ligga. Fy fan.
Jag får ångest av att se detta.
Är inte så sugen heller att börja gå ut och festa på krogen.
Been there done that plus även jobbat som bartender i många år. Är lite allergisk mot det livet. Plus att de flesta jag känner i min ålder har barn, är gift, sambos, har jobb som tar upp tid osv så ungdomens festligheter är som förbi.
Jag kanske ser allt väldigt mörkt just nu...
Men jag känner mig inte heller som en solstråle. Jag känner mig som slaktrens som ska in i köttkvarnen och bli hundmat.
Jag är väldigt vilsen nu. Vet inte alls vilket ben jag ska stå på.
Vad fan gör man när det känns som jag tappat mitt hem, hon som får mig att vilja komma hem, när jag tappat den person som jag såg mig själv sitta där på hemmet med i hög ålder och ha rullstolsrejs osv.
Jag ser henne som min framtid, min partner, min bästa vän, min gaming partner. Även om vi inte är ett par just nu så kan jag inte säga att jag såg det så, jag har mina känslor för henne än så jag känner forto dessa grejer. Dock med en enorm inte panik.
Det fräter och brinner i bröstet och det gör så förbannat ont, jag vill bara skära ut det och låta mig förblöda.
Vissa stunder gör det ont att mina händer domnar.
Vi bor fortfarande i samma lägenhet, som tur är så är vi inte ovänner så att vi bråkar. Men jag ser henne varje dag. Jag vill hålla om henne varje dag, jag vill skeda henne varje natt, och det är henne jag vill ha sex med.
Jag vet inte hur jag ska vara i denna situation, hur jag ska betee mig, vad jag kan säga osv.
Det är så konstig spänd stämning.
Jag har känslor som vill ut, vill skrika, för henne och för att jag är sårad.
Jag känner mig så förbannat trasig.
Det är så många saker som måste lösas samtidigt så det känns inte som jag får tid att sörja. Näe livet runt om kring stannar inte av fast man är mitt i en jobbig separation. Måste söka jobb, måste jobba, måste hitta ny bostad, måste fixa det ena med det tredje, flera måsten...
Jag är så förbannat trött, jag har slut kvar.
Trött inombords.
Jag är kär i denna kvinna, men vad gör det då det inte går åt båda hållen..
Jag är trött och vill sova... Sova mentalt.
Ladda batterierna.
Jag ser inte heller framemot singellivet. Dejtingvärlden nu är ju en mardröm.
Swajp swajp swajp... Ingen kontakt. Endast tillräckligt med yta för att vara intressant för att ligga. Fy fan.
Jag får ångest av att se detta.
Är inte så sugen heller att börja gå ut och festa på krogen.
Been there done that plus även jobbat som bartender i många år. Är lite allergisk mot det livet. Plus att de flesta jag känner i min ålder har barn, är gift, sambos, har jobb som tar upp tid osv så ungdomens festligheter är som förbi.
Jag kanske ser allt väldigt mörkt just nu...
Men jag känner mig inte heller som en solstråle. Jag känner mig som slaktrens som ska in i köttkvarnen och bli hundmat.
Jag är väldigt vilsen nu. Vet inte alls vilket ben jag ska stå på.