01:52:25
Attraktion
Att vara attraherad av någon känns ibland knasigt.
Man är som två magneter som dras tillvarandra, svårförklarigt varför. Man bara gör det.
Magneterna dras till varandra och när man nästan nuddar så viker man undan för att man kanske blir lite rädd för vad som kan ske. Man dras mot varandra igen, och igen och igen.
Kanske är det verkligen inte meningen att ske. Men attraktionen känns på något vis stark.
En vilja men ändå inte. Svårt att tyda till och från.
Om man blandar in känslor i det här så blir det mer knas.
Blanda in det övriga kaoset som hänt utanför den där attraktionen och det blir ännu mer rörigare.
Ett kaos som verklgen fått mig att ifrågasätta mig själv och min/våran nuvarande situation.
Jag lever verkligen inte en okomplicerat liv, det innehåller misstag, drama, lyckliga och olyckliga känslor, svek, frustration, lust och en ständig tanke framåt. En tanke framåt då allt är i balans.
Men vad innebär balans?
Polyspåret vi tog känns helt korrekt.
Jag har under så många års tid kännt att jag velat mer, ge mer, få mer, känna mer och uppleva mer.
Fast jag varit i ett flertal seriösa förhållanden så har jag många gånger kommit i kontakt med en tjej där det har funnits någon attraktion från båda hållen. Har jag levt ut det? Näe. Har varit trogen men det har funnits.
Har inte betytt att jag känt mindre för den jag var med just då.
Då jag varit singel så har jag haft flera KK relationer och då jag var som värst i mitt sexberoende hade jag 8st samtidigt. Även om det var destruktivt isig i hur min livsstil var då så kände jag på nått sätt att det känns mer rätt att vara med fler än 1 person. En av mina dåvarande KKs sa en dag åt mig "du kanske borde ha 2 flickvänner med tanke på hur du är.". Tror det låg något i det hon sa och det har väl ekat lite i huvudet på mig sen dess.
Har ju mer kött på benen idag och vet att det är så jag vill ha det, fler än en partner alltså.
En 3samhet hade varit underbart.
Spontant så känns det som enklare att skapa en 3samhet med 2 nya partners än att hitta någon till mitt nuvarande förhållande som ska komma in i det. Men jag kan ha fel.
Men det finns många frågetecken kring detta med att vara flersam.
Boende & barn är de frågor som dyker upp rätt omgående.
Gällande boende så är det en svår fråga. Man kan inte bo ihop med alla partners. Så vem väljer man som man ska bo ihop med? Ska man ens bo ihop med någon?
Att ha ett eget boende innebär ju att man faktiskt kan vara hos varandra och inte enbart hos den ena så fort man vill träffas. Vad händer om man får barn med någon man inte bor ihop med?
Det svaret känns det som jag redan har. Skulle en partner jag är med bli gravid så skulle jag flytta ihop med den personen OM det förhållandet vi har är seriöst och inte en sexuell relation. Om det bara var en sexuell relation så skulle man nog till och med ta diskussionen om man ska behålla det.
Men gällande barn i överlag?
Till att börja med så är jag inte emot att träffa en partner som redan har barn.
Har hon flera barn på heltid så kanske jag inte är rätt person, men har hon en eller två på deltid så funkar det.
Problemet där som kan uppstå om jag hittar en partner med barn är att min sambo inte alls vill ha barn eller bli någon "extra mamma" till någon.
Jag däremot är inte emot att skaffa barn. Jag känner inte behovet av det, känner inte heller att jag inte vill.
Händer det så händer det men inget jag aktivt strävar efter.
Så med det sagt så skulle jag träffa en partner som det är mer seriöst med så är det inte omöjligt att det skulle kunna bli barn med i bilden.
Jag har inte alla svaren, har inte ens alla frågorna men jag har en vilja och lust för något mer.
Svaren och frågorna tänker jag ställa och besvara på vägen.
Så vad känner jag idag?
Jag har en stark dragningskraft till en person, vad den dragningskraften är vet jag inte riktigt (vet nog inte hon heller) för vi har inte släppt efter för att utforska det och efter igår så tog det nog helstopp.
Jag har en sambo sen många år tillbaka där vi tagit oss igenom många hinder och varit med om mycket tillsammans där alla känslor satts på prov ett flertal gånger, senast i början av denna vecka.
Vissa problem har jag ingen lösning på och ett flertal känslor är "ndd oɔɥ uǝɹ".
Har även en del kontakt med en tjej som jag hade som KK för typ 10-11 år sedan.
Som kämpar med att få komma på fötter igen efter att varit med om del tråkigheter.
Hon är i vägskälet av att starta ett nytt liv, få stabilitet för sig själv och sin son.
Den enda match vi har är att vi har väldigt lika kinks. Nå mycket mer tänker jag inte om det.
Inga andra kontakter med någon kvinna?
Det var en kvinna som tog kontakt med mig via en dating app som var en Dom och poly och ville ha en kille som inte var Dom att ha sex med medans hennes pojkvän tittade på. Jag tackade för mig och sa att vi matchar inte någonstans och det enda jag kan erbjuda är en nyvänskap. Efter det har vi pratat om arbetstider. Tror det kommer bli en djup vänskap det där. Haha.
Det var även en annan som var intresserad men backade då hon läste min profil och fick reda på att jag både är poly och hade sambo. Hon ville ha mig för sig själv.
I övrigt kan jag inte påstå att jag söker särskillt hårt. Har kollat in ett flertal dating sidor, bojkottat sjukt många av dem.
Dragningskraft är ordet!
//My life as oversexual\\