mylifeasoversexual.blogg.se

Trodde aldrig att det skulle hända, aldrig någonsin. Jag har alltid varit översexuell, min lust har varit way högre än normalt. Men jag måste medge att den ohälsa som befinner sig och har befunnit sig har gjort att jag varit mer eller mindre helt av.

 

Jag har stressat ur kring det för jag känner inte igen mig själv, jag är en sexuell person och inte en som är helt likgiltig. 

Har försökt hanterat det på olika vis, mer eller mindre tvingat mig att onanera för att försöka behålla någon form av lust. Tittat på porr för att försöka väcka något, vissa gånger har det funkat att man känt lite "medryck" men har många gånger bara stängt av det jag tittat på för att kolla på pewdiepie eller nått mat relaterat på youtube istället.

 

Det har varit en belastning som har varit skithög för det tillför inte så positiva känslor i mitt liv.

Så istället för att jobba med att balansera min lust och hålla den under kontroll så har det varit att försöka hitta den igen. Det känns värre att försöka hitta sin lust än att försöka hålla den i schack.

 

Det är pissjobbigt och det är även en anledning till att jag inte skrivit här på länge.

Vissa dagar har jag rent utav känt något som liknar panik kring detta och jag har samtidigt säkerligen gjort det värre av att hålla det inom mig som jag gjort.

 

Med vad är nästa steg? För är min lust bara borta så kommer jag bli jävlat knäpp och vete fan vad jag gör.

En del av mig som utgör vem jag är är borta och det gör att jag känner mig ofullständig.

 

Näe fy fan. God natt.